Följande texter är ett utdrag från skriften '10-årsjubileum i 100-årigt hus' av Stig Gustlin, Karin Nilsson och Leif Wahlström. © 1984 HSB Brf Fatbursbrunnen i Stockholm.

Livet i kvarteret Fatbursbrunnen

Stockholm utvecklades under 1800-talet till hyreshusens stad. Flervåningshus fyllde efter hand ut Stockholms malmar med plats för ett varierande antal hushåll under samma tak och runt samma gård. Även på Södermalm, som länge var en lantlig utkant, började de stora hyreshusen tränga undan de fallfärdiga träkåkarna på de kala bergen och de små stenhusen med trädgårdar bakom höga plank. Storstaden började göra sig påmind.

Södermalm fick också genom de fabriker och industrier som där anlades en viss karaktär av arbetarstadsdel. Kring sekelskiftet 1900 fanns det ett drygt hundratal. Maria församling nära nog fyrdubblade sin befolkning under 1800-talet och hade 39 294 invånare vid sekelskiftet 1900. Befolkningen i hela Stockholm ökade från 75 517 år 1800 till 300 523 år 1900.

Södermalm

År 1870 hade Södermalm 39 360 invånare. År 1900 hade befolkningen ökat till 85 700. Det utgör en befolkningsökning på 118% under 30 år. Av dessa 85 700 människor år 1900 bodde 17 700 i lägenheter om minst 4 rum och kök och 68 000 i smålägenheter om 1 till 3 rum och kök. Av dem som bodde i smålägenheterna var 50 200 hyrande och 17 800 inneboende. Av smålägenheterna hade 7 659 stycken 1-3 inneboende och 1 050 stycken 4-11 inneboende. Årshyran för 1 rum och kök var år 1900 som regel 200-225 kronor, år 1908 300-325 kronor.

Källa: Heimer, Oscar & Palmér, Torsten, Bilder från Södermalm 1895-1912, Stockholm 1979.

Byggnadsverksamheten nådde sin kulmen åren 1880-1885

(ur: Kort återblick öfver Södra Bostadsföreningens – utan personlig ansvarighet – verksamhet under åren 1879-1898. Stockholm 1899)

”Under loppet af 1870-talet, synnerligast under senare hälften af densamma, rådde då, liksom nu, inom hufvudstaden en stor bostadsbrist. Det var nästan omöjligt att få förhyra mindre lägenheter om 1 och 2 rum med kök, oaktadt många hyresgäster kunde erlägga hela årshyran på en gång. För att råda bot derför, utlyste några behjertade män ett möte för diskuterande af denna fråga och medlet dertill. Beslutet blef att bilda en förening för bostäders uppförande åt de mindre bemedlade familjerna och att genom inbetalningar veckovis, exempelvis 50 à 75 öre och 1 krona, slutligen få sig upplåten lägenhet inom denna förenings egendom. Med stort intresse omfattades frågan af allmänheten. Den ena bostadsföreningen efter den andra uppstod, hvilka inköpte tomter och bebyggde desamma med mindre lägenheter, varierande mellan 1, 2 och 3 rum med kök, som sedan uthyrdes till föreningsmedlemmar, hvilka snart nog bildade så kallade bostadsbolag och från föreningarne inköpte och öfvertogo fastigheterna.”

Södra Bostadsföreningen

(ur: En minnesskrift över Södra Bostadsföreningen u.p.a. 1879-1929. Stockholm 1929.)

”Att bostadsföreningar i allmänhet ha haft och väl ännu ha en stor social betydelse, är väl känt, men att vår förenings startande skulle vara så starkt förknippat med nykterhetsintresset, är väl en nyhet för senare generationers medlemmar. Detta framgår dock av följande: ”Under våren 1879 avhölls i Salemkapellet på Söder ett nykterhetsmöte, där frågan dryftades om att få drinkaren från krogen och medlet därför. Många talare uppträdde, men hade intet positivt förslag att framlägga, tills slutligen snickarmästaren J. A. Ullberg uppstod och föreslog, att bästa sättet vore att bilda en bostadsförening för bostäders uppförande åt de husvilla, vilka ej hade någon annan reträtt än om dagen ha sitt uppehåll på krogen, och när natten tillstundar vanligen tillbringa den på höskullar, vedbodar m.m.

Enligt talarens förmenande vore det enda medlet till stävjandet av rusdrycksbegäret att bereda goda bostäder åt de mindre bemedlade. Förslaget vann enhälligt bifall. Förslagsställaren och andra för saken intresserade personer satte sig nu i spetsen och inbjöd till bildande av en bostadsförening. Förslag till stadgar uppgjordes och en interimsstyrelse av 7 personer tillsattes. – – – Emedan föreningen blev bildad på Södermalm, så antog den benämningen Södra bostadsföreningen och räknar sin uppkomst från den 14 juni 1879, då stadgarna definitivt antogs. Så hade S.B.F. blivit till med ett stycke humanitär hallstämpel på sig men dess bättre med föga känning inom sig av det kanske då hedervärda uteliggarskrået!”